Fort men sakta
Det är en sån sjuk dubbel känsla just nu.. Tiden går superfort verkligen, samtidigt som den verkligen börjar gå lite småsegt nu.
Dagarna går i ett och det känns som det alltid är något. Är det inte att jag ska träffa någon, till sjukhuset eller uträtta något ärende så finns det alltid saker att göra hemma. Som idag 😁
Förutom fram och tillbaka till förskolan så har jag varit hemma hela dagen, men gjort en massa ändå. Jag har kört 4 maskiner med tvätt, sorterat och vikt två av dem, rensat lite bland Carstens leksaker, tagit en lång dusch med hårinpackning och kroppsskrubb,
skalat ett kilo räkor och så lekt/myst med Carsten innan jag nattade honom. Och nu väntar jag i stort sätt bara på att Anders ska komma hem från jobbet ☺️
Ska nog plocka ur Carstens "växa-låda" och se över vad han egentligen har i storlek 92, för nu börjar vissa 86 bli på gränsen, iaf överdelar. 86 på byxor är fortfarande stort 🙈
