Psykiskt påfrestande
Ingen bebis än.. Och just nu känns det som att h*n aldrig kommer vilja komma ut 😩😩
Man har ju hört om det här med att gå över tiden, att det blir 100 gånger jobbigare och allt. Men eftersom det gått så fort innan så tänkte man ju att "äsch så jobbigt kan det väl inte vara, mot innan", men herregud JO det är det!!
Så fort fredagen var över och det inte var någon bebis här så gick luften ur en direkt...
Den här helgen har varit såååå lång!! Och tiden går inte snabbare för att Anders jobbar direkt.. Från i fredags så jobbar han 8 dagar, så om inget händer är han inte ledig förrän på lördag igen 😔 och det är ännu segare att bara gå hemma! Och eftersom det kan hända när som och jag är själv hemma så kan jag ju inte hålla på och fara runt en massa heller.. Och jag orkar inte heller göra det 😳 all ork man hade kvar gick ur..
Så vad gör jag om dagarna just nu? Ligger i soffan, i sängen, kollar på tv och serier, plockar lite med det jag orkar och så väääääntar jag..
Jag skulle vilja orka att städa ordentligt, att ta tag i tvätten, göra klart i bebisens rum och lite annat smått som finns kvar att göra. Men orken finns inte.. Den är helt borta.. 😩😢
